Första löshoppningen

Vad häftigt!

Jag har fått testa att hoppa över tjocka pinnar.

Matte kallar det löshoppning. Jag har aldrig tidigare gjort det. Först förstod jag inte riktigt vad jag skulle göra, men matte visade mig. Hon och familjen hade gjort som en bana ut med en av långsidorna på ridbanan med något som kallas för "hinder" i mitten. Först låg pinnarna ner på marken och matte följde med mig in i banan, och vi gick över dem. Sen fick jag testa att gå igenom själv. Lite svårt var det, jag var ju tvungen att lyfta på mina fötter lite extra.

Därefter longerade matte mig en liten stund brevid den här konstiga banan. Ibland stannar jag när jag inte förstår vad hon menar. Som till exempel när matte flyttar sig, då förstår jag inte alls. Vill hon att jag ska sakta av eller ska jag också flytta mig? Då brukar vi börja om från början. Matte säger att det löser sig senare.

När jag så var varm i kroppen fick jag pusta ut en liten stund och matte fixade med något inne i löshoppningsbanan innan jag åter fick börja trava. Matte visade in mig i löshoppningsbanan och jag hoppade över hindret utan att tänka mig för. När jag landat och tagit några steg var jag tvungen att stanna och kolla vad det var jag hade gjort. Inte behövde jag hoppa över något när matte och jag gick igenom tillsammmans, eller? Matte berömde mig och sa att jag var jätte duktig, så jag försökte en gång till, denna gången utan att stanna upp. Oj vad beröm jag fick nu! Det måste vara så här matte vill att jag ska göra. På det igen! Nu blev det riktigt bra och vad kul det var! Matte saktade av mig och lät mig hämta andan lite innan vi bytte varv och hoppade nåra språng till från andra hållet. Hela tiden berömde matte mig och jag blev mer och mer säker på vad jag skulle göra. Matte saktade av mig och sa att det räcker för idag. Man ska ju sluta när det går som bäst, även om man vill hålla på mer.

Det här vill jag göra fler gånger!