Första löshoppningen

Vad häftigt!

Jag har fått testa att hoppa över tjocka pinnar.

Matte kallar det löshoppning. Jag har aldrig tidigare gjort det. Först förstod jag inte riktigt vad jag skulle göra, men matte visade mig. Hon och familjen hade gjort som en bana ut med en av långsidorna på ridbanan med något som kallas för "hinder" i mitten. Först låg pinnarna ner på marken och matte följde med mig in i banan, och vi gick över dem. Sen fick jag testa att gå igenom själv. Lite svårt var det, jag var ju tvungen att lyfta på mina fötter lite extra.

Därefter longerade matte mig en liten stund brevid den här konstiga banan. Ibland stannar jag när jag inte förstår vad hon menar. Som till exempel när matte flyttar sig, då förstår jag inte alls. Vill hon att jag ska sakta av eller ska jag också flytta mig? Då brukar vi börja om från början. Matte säger att det löser sig senare.

När jag så var varm i kroppen fick jag pusta ut en liten stund och matte fixade med något inne i löshoppningsbanan innan jag åter fick börja trava. Matte visade in mig i löshoppningsbanan och jag hoppade över hindret utan att tänka mig för. När jag landat och tagit några steg var jag tvungen att stanna och kolla vad det var jag hade gjort. Inte behövde jag hoppa över något när matte och jag gick igenom tillsammmans, eller? Matte berömde mig och sa att jag var jätte duktig, så jag försökte en gång till, denna gången utan att stanna upp. Oj vad beröm jag fick nu! Det måste vara så här matte vill att jag ska göra. På det igen! Nu blev det riktigt bra och vad kul det var! Matte saktade av mig och lät mig hämta andan lite innan vi bytte varv och hoppade nåra språng till från andra hållet. Hela tiden berömde matte mig och jag blev mer och mer säker på vad jag skulle göra. Matte saktade av mig och sa att det räcker för idag. Man ska ju sluta när det går som bäst, även om man vill hålla på mer.

Det här vill jag göra fler gånger!

Longering

Jaha då har man blivit longerad då.

Ja, jo, det gick väl inte så jätte bra egentligen.

Jag hade så svårt att koncentrera mig på matte när mina fruar stod inne i stallet och gnäggade till mig. Jag försökte och försökte att lyssna på matte med det gick inget vidare. Men en sak gjorde jag i alla fall framsteg med.

Jag fattade galopp när matte bad mig om det! Shit, vad jag är bra!

Visst jag galopperade bara några steg, jag har inte de rätta musklerna och tillräkligt bra balans säger matte. Men det är inget jag ska oroa mig för. Det kommer med tiden. Och ju mer vi jobbar desto fortare kommer det att lösa sig.

Matte var förstod att jag hade svårt med koncentrationen och tyckte ändå att det gick skapligt, trots allt.

Konstigt det blev

Jo lite konstigt blev det här. Matte hade skrivit på fel blogg och då kopierade hon lite fram och tillbaka. Ja, lite virrig det kan hon vara ibland, men jag gillar henne skarpt ändå.

Flyttat

DEN 15 JUNI 2009

Longering och nytt bete.

Igår jobbade matte mig ganska sent på kvällen i longerlinan i lilla paddocken. Vilken skillnad mot att longeras på stallplan hemma på Stall Östergården! Visst, matte hade ingen inspänning på mig, utan lät mig mest trava runt och känna mig för. Hon tyckte att det viktigaste var att jag fick komma ut och känna mig för och bli mentalt avslappnad. Jag är ju ganska orolig över att mina flickor Lina och Prinses försvinner. Men de var ju kvar i stallet när jag kom in igen.

Vi fick nytt bete igår också. Matte och lilla Emelie har byggt en ny fålla åt oss, nere på de gamla mossarna. Härligt saftigt gräs utan parasiter. Även om det blir en period med torka så gräset inte växer kommer vi ha hur mycket bete som helst. Matte säger att vi kommer inte klara av att beta av allt innan vintern. Vi måste ju hinna med att äta upp det som matte kallar för återväxt också. Vi får helt enkelt beta det andra nästa sommar. Det kallar jag lyx!

DEN 13 JUNI 2009

Dags att börja arbeta igen.

Jaha. Då har man vilat i ett par veckor då. Eller vilat och vilat... Har ju haft fullt upp med att charma mina båda fruar... Men nu vill matte att jag ska börja arbeta med henne igen. För att starta lite mjukt så gick matte och jag på en liten promenad. Gick över två broar ett par gånger, det är nyttigt att träna på sånt säger matte. Men jag tycker allt att det är lite läskigt, men jag litar på matte och följer henne, hon skulle aldrig utsätta mig för något farligt medvetet. Hur som helst var jag glad när vi kom tillbaka till stallet och jag fick gå ut i hagen igen tillsammans med mina tjejer.